Han fullgjorde vad vi borde och blev vår rättfärdighet. Han avvände vårt elände, för båd tid och evighet. Han förvärvde att vi ärvde, ljus och frid och salighet.
Han har nu stått upp ifrån de döda. Det är Påskens budskap. Gud vare tack som ger oss denna seger genom vår Herre Jesus Kristus! Vi får ständigt glädja oss över detta. Herren skänker oss evig glädje genom sitt ord och sina sakrament i sin kyrka.
Dagens evangelium är hämtat från mitten av Jesu Översteprästerliga förbön. Han bad den bönen natten innan han skulle korsfästas, innan han skulle segra. Han visste allt som skulle ske med honom där i Jerusalem. I denna bön bad han för sina lärjungar, för hela Kristi kyrka. Och det fortsätter han med. Han fortsätter att be för oss och ständigt förmedlar han alla våra böner till sin Fader. Här och nu, när du läser denna betraktelse, så ber han för dig. Och han vet allt om dig.
Vad är det då Jesus främst ber till Fadern om, då som nu? Jo, Helige Far, bevara dem i ditt namn som du har gett mig. Sådan är Jesu omsorg. Hans omsorg och kärlek upphör aldrig. Han tänker aldrig: ”Nu orkar jag inte be mer för honom.” Så, han ber fortsatt denna bön till sin far i himlen. Sådan omsorg har han för oss, för han vill inte att någon skall gå evigt förlorad.
I Romarbrevet läser vi om att Paulus hade omsorg om sina bröder. Paulus bad: Bröder, mitt hjärtas önskan och min bön till Gud för dem är att de skall bli frälsta. Den bönen bör vi också be för våra nära och kära. Det är en bön för våra barn och barnbarn. Det är en bön för bröder och systrar i församlingen. Tänk på det: Både Jesus ber för dig och dina nära och kära gör det.
Vi är kallade att vara kvar här i världen, så länge Herren vill ha oss kvar, exakt så länge. Psaltaren 31: Men jag förtröstar på dig, HERRE, jag säger: Du är min Gud. Min tid står i dina händer. Han vill ha oss kvar här i världen som hans lärjungar för att förmedla påskens budskap i ord och i gärningar.
Men samtidigt bad Jesus: De är inte av världen, liksom inte heller jag är av världen. Som kristna är vi inte av världen. Det är skillnad på att vara kristen och inte vara kristen. Inte minst har vi ett annat mål än de andra utanför kyrkan. För vi är ju bara gäster här på väg till en bättre plats. Vår blick riktas mot det osynliga, mot himlen. Det synliga är förgängligt. Det osynliga är evigt. Att inte veta vart man är på väg är att överlämna sig åt köttets och denna världens begär. Paulus säger till församlingen i Rom: Låt oss leva värdigt, det hör dagen till, inte i utsvävningar och fylleri, inte i otukt och lösaktighet, inte i strid och avund. I den moderna världen vi lever i är dessa faror lika farliga som på Paulus tid. Det finns rätt och det finns fel sätt att leva. Herren älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Ord 28:13: Den som döljer sina överträdelser går det ej väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet. Kyrkan predikar syndernas förlåtelse i Jesus Kristus, inte syndernas tillåtelse. Paulus skriver i Ef 5:15: Se alltså noga till hur ni lever, att ni inte lever som ovisa människor utan som visa.
Jesus är det viktigaste. Jesus är min vän den bäste. Det Jesus vill, det vill vi följa. Den största sorg är att man gör något som går emot hans vilja. Men, när man faller, så får Herren Jesus lyfta upp en. Och när Jesus är det viktigaste, så är också församlingen och söndagens gudstjänst det viktigaste. Det är det viktigaste som händer under veckan. Provet i skolan, det viktiga jobbmötet osv är bara sekundärt. Som kristen vill man alltid vara där Jesus är. Och tänk på att människor lägger märke till hur vi lever, hur vi agerar, hur vi prioriterar, inte minst söndag förmiddag.
Som kristna här i världen är vi kallade att leva i vårt dop. Även om dopet är en avgörande händelse i det förflutna för oss kristna, är det inte en händelse som bara är över och förbi. Det är även en påminnelse, en uppmaning att fly det gamla livet och sträva efter det nya livets frukter, som ett gudomligt försvar mot de andliga farorna i världen omkring oss, som gör det möjligt för oss kristna att leva här i världen som en Jesu lärjunge.
Därför ber Jesus för oss: Helige Far, bevara dem i ditt namn som du har gett mig. Detta får vi glädja oss över. Vi väntar med glädje på att den uppståndne Herren, han som ber för oss, snart skall komma tillbaka.