En ung sökande människa
Varför går kristna egentligen i kyrkan? Går det att ge ett kort och enkelt svar på den frågan?
Man kan föreställa sig att en ung människa börjar fundera på vad som egentligen är meningen med livet. Han eller hon närmar sig 30-årsåldern och ser tillbaka på livet som det hittills varit. Uppväxten i den lugna förorten till en större stad bjöd på mycket roligt. Vänner på gatan att leka med på helger och lov. Idrottsplatsen i närheten med träning. Skolgång med helt okej betyg. Mamma och pappa som skildes, men fortsatte umgås och tog hand om barnen. Efter gymnasiet och något år med ströjobb och semesterresor blir det dags att välja universitetsprogram. Det blir det tekniska. Universitetsprogrammet avverkas, med uteliv, umgänge med människor i samma ålder och sedan första arbetet.
Varje dag går nu den unga människan till kontoret för att programmera kod till en teknisk tjänst som ska säljas. Efter jobbet går samma ungdom till gymmet eller till mataffären för att handla. På kvällen lagar han eller hon mat till matlådan. Lönen är förhållandevis god. Utan familj, sommarstuga och bil finns egentligen inga större utgifter. En större summa pengar kan varje månad avsättas till ett aktiesparkonto. På helger och ledigheter umgänge med vänner och dejtande med personer som kontaktas genom dejtingappar. Ingen person hittills att knyta de mest långsiktiga banden med, men det kommer nog snart.
Så ligger den unga människan på kvällen, innan han eller hon ska sova. Människan tänker sig bort bortom lägenhetstaket och upp mot himlen. Tänker på rymden, stjärnorna och månen. Vad är meningen med allt? Finns det någon mening? Han eller hon blir nu en sökare.
Genom olika sammanträffanden – spridda intryck från religionsundervisningen i grundskolan, mötet med någon kristen i gymnasiet och något inlägg på sociala medier om Gud – kommer idén om att testa att gå på gudstjänst.
Och nu ställer sig sökaren frågan: varför går kristna egentligen till kyrkan? Varför ska jag gå på gudstjänst?
En söndag förmiddag, med lätt bakfylla, beger sig sökaren till den lokala kyrkan i förorten. Inte många människor där, men några. Där och då ställs inte uttryckligen frågan: varför går ni hit? Så kommer frågan inte att formuleras. Men sökaren kommer att observera, känna sig fram, titta på bilderna, krucifixet, sångboken och agendan. Sökaren kommer indirekt ställa frågan till hela inrättningen – byggnaden och människorna – varför är ni här?
Vad är den kristna trons svar? Varför firar vi gudstjänst?
Gudstjänstens ordning
som svaret på frågan
Ett sätt att svara på denna fråga är att se på gudstjänstens ordning. I någon mån är den nämligen en koncentration av vad det innebär att vara kristen.
Gudstjänsten har i regel tre huvudsakliga delar. Det är inledningen, eller beredelsen, Ordets gudstjänst och sedan mässan. Många gudstjänster firas utan mässa, men det bortser vi från här.
I gudstjänstens inledning, i beredelsen, ber den kristne om förlåtelse för sina synder. Det är centralt i kristenlivet. Guds Son har blivit människa i Jesus Kristus för att rädda syndare. I gudstjänstens inledning räcks oss förlåtelsen genom prästens ord och därmed också det eviga livet. Ty så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv (Joh 3:16). Prästens ord om syndernas förlåtelse är Guds eget ord till den kristne. Gud själv talar då prästen tillsäger syndernas förlåtelse i den så kallade avlösningen.
Efter beredelsen firas Ordets gudstjänst. Det läses ur apostlarnas och profeternas skrifter. Prästen lägger ut evangeliet. Genom detta väcks den kristnes tro. Ordet, som någon kyrkofader har uttryckt det, kommer in genom örat och träffar hjärtat. Så skapas tro i hjärtat. Ordets gudstjänst avslutas med trosbekännelsen, sammanfattningen av den kristna tron.
I mässan – eller eukaristien – ger Gud sig själv till oss. Den kristne får här ta emot Jesus själv. Jesus är verkligt närvarande i nattvarden. Det vet vi eftersom han lovat det i sitt ord. Den kristne går inte fram till altarringen för att ge sitt liv till Jesus, det har redan Jesus tagit sig an. Den kristne går fram till altarringen får att låta Jesus ge sig själv till den kristne. Den kristne lever helt och hållet beroende av Jesus.
På detta beskrivande sätt kan vi förstå, att den kristne firar gudstjänst för att det är en koncentration av det kristna livet, samtidigt som det kristna livet ges till den kristne där. För den kristne är gudstjänsten livsviktig, och den handlar om att Gud kommer till honom eller henne.
Allt därtill inrättat… genom ord och
tecken…hämta syndernas förlåtelse
I sin Stora katekes utlägger reformatorn Martin Luther varför kyrkan över huvud taget finns:
Därför är allt i kristenheten därtill inrättat, att man där dagligen skall genom ord och tecken hämta syndernas förlåtelse till att trösta och upprätta vårt samvete, så länge vi leva här. På så sätt uträttar den Helige Ande, att, ehuru vi hava synd, denna likväl icke kan skada oss, alldenstund vi tillhöra kristenheten, varest är idel syndernas förlåtelse, både så att Gud förlåter oss och att vi sinsemellan förlåta, fördraga och upprätta varandra (Stora katekesen, Tron, Tredje trosartikeln stycke 55).
I evangelisk-luthersk bekännelse betonas alltså att hela kristenheten finns till för att ge oss syndernas förlåtelse. Och detta sker inte endast på ett mystiskt och osynligt sätt utan genom ord och tecken.
Ifrån samma tid skriver vår svenske reformator Olaus Petri i sin katekes:
Så som Gud har skapat människan, så kan hon inte tillräckligt besinna eller begrunda något i sitt hjärta, med mindre att hon får det till sig utifrån. Och därför sänder Gud henne saligheten genom sina utvärtes ting som hon kan se och begripa, och den helige Ande sänder han i människans hjärta så att Anden ska komma till henne och skapa tro: den tro som gör att hon får saligheten som ordet och sakramentet har med sig (Een lijten Postilla, 1530, Catechismus eller vunderuijsning, Om Döpelsen, i Olaus Petris samlade skrifter, band III, s. 461, här lätt bearbetat).
Gud till sökaren: genom Ord och tecken!
Om vi återvänder till sökaren kan man alltså hoppas att han eller hon kommer i samspråk med någon förståndig och erfaren kristen där innan gudstjänsten. Om sökaren då ställer frågan vad som är meningen med gudstjänsten borde han alltså få till svar: Bara lyssna och titta! Det du hör och ser kommer att ge dig svaret på frågan om Gud kan komma till dig. Om du lever dig in i gudstjänsten kommer du leva dig in i kristendomen som sådan. Om du betänker att Jesus själv är närvarande i gudstjänsten kommer du förstå vad Jesu närvaro i en kristens liv kan betyda.
Gudstjänsten berättar om den kristna tron och är samtidigt en koncentration av den kristna tron i den kristnes liv.
Lyssna på orden i bönerna du ber, lyssna vad prästen säger till dig. Lyssna på Guds ord som läses för dig, lyssna när prästen utlägger det. Lyssna på psalmerna som talar om Jesus. Om du inte är kristen ska du inte gå till nattvarden än, men lyssna på orden, titta på det som finns där. Om du ser ett barn som döps: betänk de ord som sägs då vattnet rinner över barnets huvud. Ja titta på tecknen: de gåvor som bärs fram i gudstjänsten och som är ett löfte om Guds eget verk – i gudstjänsten och i människans liv.
På detta sätt kan, genom Guds nåd, Gud nå fram till sökaren, komma in i dennes hjärta och skapa tro hos honom eller henne: genom ord och tecken!
I ett kommande nummer av Kyrka och Folk kommer en fördjupning om hur apostlarna och de allra första kristna, efter Jesu himmelsfärd, firade gudstjänst och att ord och tecken var mycket viktiga för dem.